Sedan terminens första dag har vi i vårt arbetslag samtalat en hel del om vad pedagogisk dokumentation är, hur vi vill arbeta med det och varför vi gör det. Det har varit väldigt roliga diskussioner och vi sprutar ur oss idéer på hur vi vill att det ska se ut.
Vad
Wehner-Godée (2010) anser att det är barnens läroprocesser som ska dokumenteras och att vi ska gå ifrån tanken att dokumentera vad varje barn kan motoriskt, kognitivt, socialt och emotionellt (s.12). Vad är det barnen gör? Det handlar om att se barnets kreativa kunskapssökande och vad vi kan göra för att utmana dem i det (s.21). Wehner-Godée (2010) skriver att ”Målsättningen är att synliggöra barns kunskapssökande och olika kompetenser och att förändra den egna pedagogiska praktiken” (s.23). På samma sätt förklarar Hillevi Lenz Taguchi (1997) i förordet till sin bok att”…dokumentationens viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapsskapande subjekt, samt att utgöra utgångspunkten för barnens fortsatta utforskande och kunskapsskapande” (s.7).
Vi har tre övergripande pedagogiska mål som vi strävar efter att uppnå med vår verksamhet och barngrupp.
- Det sociala klimatet i barngruppen, alla ska känna trygghet och glädje! Vi arbetar med att sätta ord på våra känslor.
- Matematik – antalsuppfattning, form, färg och storlek.
- IKT – Digitala verktyg är en del av vår vardag. Vi använder oss av iPad, kamera och dator.
Vi har ett arbetssätt där upplevelsebaserad inlärning med sagan som grund är stommen för vår verksamhet. Vad vi vill dokumentera är barnens läroprocesser samt verksamhetens utveckling. I enlighet med den reviderade läroplanen för förskolan (1998) vill vi skapa en bild av hur barnens utveckling och lärande stimuleras och utmanas i gruppen och individuellt. Vi vill i dokumentationen fånga helheten, vardagen på förskolan, i leken, samlingen, under utevistelsen, utflykterna och de mer styrda aktiviteterna. Vi kommer också att dokumentera vad vi pedagoger ser och tänker i en gemensam reflektionsblogg.
Hur
Wehner-Godées (2010) tankar kring hur vi bedriver pedagogisk dokumentation går att likställa med Lenz Taguchis (1997) tankar kring pedagogisk dokumentation. De båda talar om att man observerar kommunikation och förhållningssätt. Redskapen för observationerna är varierande och beroende på typ av observation. Wehner-Godées (2010) menar att det är av stor vikt att fundera kring vad det är man vill dokumentera och observera. Man ska innan man börjar ha en väl avgränsad och uttänkt frågeställning.
Vi har diskuterat formen för vår pedagogiska dokumentation och kommit fram till att utskrivna bilder längs med väggarna inte är vad vi på Sländan står för. Vår vision är att vara en förskola i tiden där vi använder oss av redskap som känns aktuella och följer samhällets utveckling. Den pedagogiska dokumentationen kommer vara i digital form. Det här innebär att vi kommer arbete mycket med vår digitalram, vårt föräldrarum på Fronter och Youtube. Vi kommer i början av varje vecka ha en samling med barnen där vi tar med oss digitalramen för att titta och samtala kring bilderna från föregående vecka. Sedan kommer de här bilderna rulla på digitalramen som sitter i hallen under en vecka för att även föräldrar ska kunna ta del av det som sker på förskolan. Vi kommer att arbeta med iPaden där iMovie och Photo Memory kommer att vara viktiga redskap. Det som fortfarande kommer användas och som inte är i digital form är barnens egen portfolio, men de kommer troligtvis också bli digitala inom kort, om vi ens kommer ha individuella portfolios. Diskussionen kring syftet med individuell portfolios är aktiv inom arbetslaget.
Varför
Lenz Taguchi (1997) skriver bland annat att det är genom observation av vad barnen säger, gör och ger uttryck för som vi kan få en förståelse för hur barnen tolkar sin omvärld. Det är även genom observation av barnen och deras läroprocesser som vi ser oss själva som pedagoger samt vår egen läroprocess (s. 33).
En väsentlig del av Lenz Taguchis (1997) tankar kring pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra pedagogers förhållningssätt till barn och verksamhet. Dokumentationen ska ”vara ett underlag för våra reflektioner och tankar kring det som hände för att vi skall kunna ta nästa steg” (Lenz Taguchi, 1997, s. 70). Att synliggöra det osynliga innebär att se allt som tillhör verksamheten, att våga lyfta det, utvärdera och testa förändringar för att barnen ska få största möjlighet till att växa som människor.
Hillevi Lenz Taguchi (1997) talar om kommunikationen som en väsentlig del för barnen och pedagogerna, där hon menar att det är genom dialog mellan människor som vi skapar kunskap om omvärlden. Hon menar också att barnen genom sin dokumentation i form av teckningar, bilder och berättelser kan kommunicera sin kunskap och erfarenheter vidare till oss pedagoger. Vi pedagoger kan i nästa steg utmana barnen genom samtal och frågor kring vad de tidigare berättat. Barnen får möjlighet att bearbeta sina erfarenheter och kan använda dem i andra situationer (Lenz Taguchi, 1997, s. 34).
Utifrån den utvärdering vi gjort från det verksamhetsår som varit kan vi se en brist i hur vi tillsammans med barnen arbetat med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen kring det som de upplever på förskolan. I enlighet med läroplanen för förskolan (1998) vill vi nu utveckla vårt arbete och förändra formen.
Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.
(Lpfö, 1998 s.14)
Varför vi tänker att vi ska arbeta med pedagogisk dokumentation på det här sättet handlar om att vi ställt oss frågan för vem? Utifrån svaret på den frågan tycker vi oss se att formen för den pedagogiska dokumentationen måste bli tydligare. Precis som läroplanen för förskolan (1998) förespråkar vill vi att våra barn ska bli kommunicerande individer som är nyfikna, ställer frågor, argumenterar och samtalar med varandra och oss pedagoger. Genom våra bildsamlingar tror vi att vi tillsammans med barnen kan nå en dimension av samtal och reflektion som vi tidigare inte känt att vi fått kläm på hur vi ska genomföra. Ytterligare en förhoppning är att barnen lättare ska kunna förmedla innehållet på digitalramen ur deras upplevelseperspektiv för sina föräldrar. I den reviderade läroplanen för förskolan (1998) har ett förtydligande om föräldrars inflytande och delaktighet i verksamheten lagts till (s.13). Även förskolechefens roll har tydliggjorts och med det menas att denne ska se till att ”verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet” (Lpfö, 1998, s.16). Genom vår dokumentation i föräldrarummet på Fronter och Youtube samt i vår reflektionsblogg som även vår förskolechef får ta del av, vill vi skapa ett arbetssätt där alla blir delaktiga och får möjlighet till att påverka. I vårt föräldrarum kommer det bland annat läggas upp bilder och videoklipp som vi hoppas föräldrar tillsammans med sina barn tar del av även när de är hemma.
Vi pedagoger kommer genom en gemensam reflektionsblogg kunna ta del av varandras tankar på ett enkelt sätt vilket gör att vi förhoppningsvis kan fördjupa diskussioner kring vårt pedagogiska arbete på förskolan. I läroplanen för förskolan (1998) står att uppföljning, utvärdering och utveckling kontinuerligt ska utvärderas och vi anser att den pedagogiska dokumentationen kommer bli levande och verksam under hela terminen när vi arbetar på det här sättet.
Reflektion
Den pedagogiska dokumentation som Wehner-Godées (2010) förespråkar är starkt inspirerad av Reggio Emilias filosofi där den pedagogiska dokumentationen är till för att utveckla den pedagogiska praktiken samt att synliggöra barns kunskapsskapande. I samtal används dokumentationen som pedagoger och barn skapar, man reflekterar över vad som framkommit i observationer, barns egna alster, i bild, ljudupptagningar och filmklipp. Wehner-Godées (2010) skriver ”Det konkreta materialet gör det pedagogiska arbetet både synligt och hörbart… Dokumentationerna blir verktyg för pedagogerna att förstå hur barnet lär och tänker” (s.22).
Utifrån den litteratur som jag läst och de tankar som vi i arbetslaget har kan jag se en skillnad i våra idéer om hur man arbetar med pedagogisk dokumentation. I mitt arbetslag talar vi mycket om att synliggöra barnens läroprocesser för barnen och att ge dem möjlighet till reflektion. Våra metoder för att arbeta med pedagogisk dokumentation skiljer sig från författarnas huvudsakliga metod, observation. Att observera barnen på det vis som nämns i litteraturen med olika slags protokoll känns inte som det grundläggande för oss. Att observera är en bra metod men jag ser det inte som den vardagliga dokumentationsformen. För oss är det viktigt att hitta ett bra arbetssätt som blir levande varje dag där barn, föräldrar och pedagoger kan se de processer som sker i vår verksamhet hela tiden.
I en artikel från Lärarnas nyheter (2010) har Gunhild Westman, universitetslektor i pedagogik, fd pedagogisk konsult, en intressant tanke kring Reggio Emilia och dess form av dokumentation. Hon menar att det på Reggio Emilia förskolor i Sverige läggs för mycket tid på dokumentation och bearbetning kring hur barn lär sig, den kunskapen finns redan hos utbildade förskollärare i Sverige. För pedagoger i Reggio Emiliaförskolor i Italien är samma dokumentation och bearbetning en form av utbildning då de inte är utbildade förskollärare. För mig var den här artikeln intressant då jag känner att jag inte riktigt har kunnat identifiera mig med vissa av de metoder och tankar kring pedagogisk dokumentation som litteraturen tagit upp.
Litteratur
Lenz Taguchi, H. (1997) Varför pedagogisk dokumentation: Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete Stockholm: Stockholms universitets förlag
Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplanen för förskolan: Lpfö 98 (1. rev. uppl.) Available from http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Wehner-Godèe, C. (2010) Att fånga lärandet: Pedagogisk Dokumentation med hjälp av olika medier (1. uppl.) Stockholm: Liber
Westman, G. (2010) Vad har hänt med Reggio Emilia? Förskolan 2010-02-17
Hämtad 2011-09-03 från
