Pedagogisk dokumentation...och jag har inte ens tänkt på det!!!

I förra veckan pratade jag med min rektor om pedagogisk dokumentation och hon berättar om en diskussion hon haft kring ämnet och att hon då gett förslag på att man kanske skulle titta närmare på det sätt vi arbetat på med film och bildspel. När hon nämner detta går det upp ett ljus för mig...jag har tillsammans med mina kollegor gjort 3 filmer som presenterar vår verksamhet under ett läsår, vi har publicerat filmerna på youtube lagt in dem i vårt föräldrarum på Fronter och låtit barn och föräldrar ta del av vad vi gjort, i bild, ljud och film. Filmerna och bildspelen innehåller dels vårt gemensamma arbete på huset med sagan som grund för lärande, Sländans arbete med matematik och Trollets arbete med miljö och hälsa. Är inte detta en pedagogisk dokumentation? Jag kom fram till att jag anser att det är det, klockrent, och så har jag inte ens förstått det själv! Det är ju en del av det här man vill uppnå, barnen får möjlighet att tillsammans med mamma och pappa titta på året som gått i bilder, videoklipp och sång, vi på förskolan kan titta på det tillsammans med barnen, samtala och reflektera. Jag har under sommaren även fått positiv feedback från föräldrar och barn som är väldigt glada över att kunna sitta hemma och sjunga med och prata om vad skett på förskolan.


Det första bildspel vi gjorde satt jag länge med framför datorn men när jag fick tillgång till en iPad 2 och iMovie så blev det helt plötsligt så mycket enklare att göra dessa bildspel och videoklipp. När vi var klara var det dessutom hur enkelt som helst att ladda upp dem till youtube, så himla kul!!

Planer smids på Sländan....

Det är så roligt med allt spännande prat kring pedagogisk dokumentation som vi har i vårt arbetslag just nu. Det är mycket tänk kring hur arbetet ska se ut kommande termin och vad det är vi vill dokumentera och varför vi egentligen gör det. Vad är det vi gjort fram tills nu och i vilket syfte egentligen? Har vi uppnått det vi vill med tidigare arbetssätt, ger det barnen något, får föräldrar del i det kan vi använda det i vårt reflektionsarbete och utvärderingar?

Mycket händer just nu och planer smids....vi kommer vända upp och ner på vårt sätt att arbete med pedagogisk dokumentation!! Vi ska göra dokumentationen levande igen!

Har testat appen Photo Memory med en tjej på nyss fyllda 3 år som tyckte det var hur spännande som helst att gå runt och ta bilder och sedan kunna använda dem i ett memory. Tror det kan bli ett väldigt bra verktyg för oss och barnen!

iPad som verktyg för pedagogisk dokumentation

Sitter och kollar in andra bloggar om iPad och hittade en intressant app, "Photo Memory lite". I den här appen kan du lägga in egna bilder och det blir ett memory utav dem. Blev väldigt glad när jag fann den och ladda ned den för med den här appen tänker jag att man kan utveckla ett annat sätt att arbeta med barnen kring dokumentation. Tänk att man är på utflykt och barn och pedagoger dokumenterar det som sker, när man kommer tillbaka från utflykten lägger man över bilderna i appen och skapar ett memory som man sedan kan spela tillsammans med barnen. Barnen kommer få möjlighet till reflektion och diskussion kring bilderna samtidigt som vi spelar. Wiee blir så glad när jag hittar såna här appar!! Är inte detta att utveckla den pedagogiska dokumentationen till något som känns up to date då man gör det på iPaden!?

Vadå pedagogisk dokumentation?

Satt framför datorn idag och gick igenom alla bilder som tagits under årets gång på förskolan. Det blir väldigt mycket bilder och när jag satt där kom en kollega och kommenterade mängden bilder med att säga

     Kollega: "Gud vi har varit så dåliga på de där med att ta och använda bilder på verksamheten och barnen under läsåret...."

     Jag: "Jaså? Vi har tagit hur mycket bilder som helst!"

     Kollega: "Jo men de har vi med men att sätta upp dem menar jag, den pedagogiska dokumentationen, att visa vad de är dom gör!"

     Jag: "Är det vad pedagogisk dokumentation är för dig?"

     Kollega: "Ja de är ju det som det är!"

     Jag: "Men det finns ju mer än bara sätta upp bilder...."

     Kollega: "Jo men den pedagogiska dokumentationen handlar ju om att visa vad det är som sker...."

     Jag: "Ja men att vi dokumenterar barnens individuella läroprocesser är ju också en pedagogisk dokumentation ju..."

     Kollega: "Ja de är det ju, det handlar om att liksom göra det osynliga synligt!"

     Jag: "Du de där är ju precis vad jag tänker, har strukit under det ordentligt i boken vi läser, tycker de är så bra!"

     Kollega: "Ja jag vet har också fått det från kursen på utbildningen och det är ju jättebra men vad betyder det mer än bara det liksom, de är ju dit man vill nå? Jag tycker det är svårt med pedagogisk dokumentation"

     Jag: "Aaa jag tycker de här är så svårt! Vad är pedagogisk dokumentation, har så svårt att greppa det!"

Jag har egentligen en tydlig bild av vad, hur och varför vi arbetar med pedagogisk dokumentation ändå känner jag allt för ofta en osäkerhet kring det. Ställer mig ofta frågan "vadå pedagogisk dokumentation?" Varför vi ska använda oss av pedagogisk dokumentation har jag nog klart för mig men kommer som sagt ofta tillbaka till hur och vad.

När min kollega lyfter just det att det handlar om att göra det osynliga synligt och att få en djupare förståelse för den pedagogiska dokumentationen tänker jag direkt på det Lenz Taguchi (1997) skriver om den synliga samt den osynliga pedagogiska miljön. Den synliga miljön innebär att man bland annat ordnar lokaler och material väl synligt och bra planerat för barnens möjlighet till lekfulla miljöer och skapande aktiviteter. Den osynliga pedagogiska miljön är den som handlar om förhållningssätt och synsätt till barnen och mot varandra som pedagoger (Lenz Taguchi, 1997 s.10). Jag menar precis som Lenz Taguchi (1997) framhåller att det är det här som den pedagogiska dokumentationen ska lyfta och även då jag ser det som självklart att det är just kvalitén i vår verksamhet som vi lyfter med hjälpa av dokumentationen känner jag att man lätt glömmer bort det här syftet. Hur kommer det sig det är ju så självklart?