Mediers påverkan i lärmiljöer

I ”Småungar & Medier 2010” (Medierådet 2010) går att läsa att 43% av 2-åringarna någon gång har använt datorn, och på mediebarn.se går även att läsa att två av tre förskolebarn 2-5 år brukar använda datorn. Min första tanke när jag börjar läsa materialet från Statens medieråd är att jag vill ha en ännu färskare undersökning. Jag tror att på de två år sedan undersökningen gjordes har användande av olika medier och digitala verktyg förändrats ännu mer bland alla barn men speciellt bland de yngsta barnen. Med surfplattans intåg i vår värld och barnens vardag har vi nu 1-åringar som flera gånger i veckan på något sätt använder olika medier och digitala verktyg.

Vi har i vårt arbetslag och tillsammans med barnen nu aktivt jobbat med olika medier och digitala verktyg under 1 1/2 år tid och de barn som var med då är nu 3-4 år och ska till hösten gå vidare upp till vår äldre barngrupp. Till min stora förtjusning kommer jag ha möjlighet att få följa dem vilket innebär en spännande resa kring hur vi fortsätter arbetet kring digitala verktyg och medier. Hur kommer dessa barn att påverkas av vårt aktiva digitala arbetssätt på förskolan från det att de var 2 år? Jag tänker att de kommer ha en större digital kompetens när de kommer till förskoleklassen men kommer det vara andra förmågor som också påverkas? I läroplanen för förskolan (1998 rev. 2010) står att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa...” i vår grupp med yngre barn är det här ett av de mål vi haft när vi arbetet med våra bildsamlingar. Min förhoppning är att kunna ta det vidare till äldre barn och där även lägga mer vikt vid hur man tolkar information som man läser, ser och hör genom olika medier. Jag vill så små frön hos barnen till ett mer kritiskt tänkande kring all den information som de får till sig.

Jag blev väldigt inspirerad och motiverad av det material jag funnit på Statens medieråds hemsida. ”Nosa på nätet - ett mediekunnighetspaket” (Statens medieråd & Skolverket 2011) verkar vara ett perfekt material att använda sig av i förskolan. Jag ser många möjligheter och sätt att använda detta material till hösten.

Jag tror att olika medier och digitala verktyg har en positiv inverkan i förskolan och skolans värld. Det finns fler möjligheter till att lära på och fler möjligheter till att synliggöra lärande och utveckling samt att synliggöra strategier för lärande och utveckling. Christina Wehner-Godée (2010) lägger stor vikt vid de goda möjligheterna med flera medier i synliggörandet av strategier för lärande och utveckling. Hon pekar på studenter hon haft som med hjälp av videokameran upptäckt spännande strategier barnen haft när de löser problem som annars aldrig uppkommit då studenten långt innan skulle stoppat barnens framfart. Med hjälp av medierna kan vi synliggöra inte bara barnens läroprocesser utan även våra egna. Under en av våra lärgruppsdiskussioner så presenterades vi för en metod där de olika medierna på ett väldigt spännande och kreativt sätt lyfte eleverna i deras tillägnande av kunskap. Jag blir imponerad av kollegors kreativa lektioner och alla de olika sätt som finns att lära på.

Litteratur
Medierådet (2010) Småungar & Medier 2010
Wehner-Godée, C. (2010) Att fånga lärandet: Pedagogisk Dokumentation med hjälp av olika medier (1. uppl.) Stockholm: Liber
Statens medieråd & Skolverket (2011) Nosa på nätet - ett mediekunnighetspaket
Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplanen för förskolan (1998 reviderad 2010) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Reflektion från lärgruppen

Lärgrupp 6 reflektion över utbildningen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd"

http://www.screenchomp.com/t/2fAYSwrZR



- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Sagbrovägen,Lindome,Sverige

Filmprojekt - Synopsis

Titel: Ippe MacApples dagbok - En dag på förskolan
Syfte: Genom Ippe MacApples dagbok får vi följa hur en dag för en iPad kan se ut. Det är i en grupp med yngre barn som vi skildrar användande av ett digitalt verktyg. Vad gör de på den, hur används den av pedagoger och hur blir den en del av barnen och pedagogernas vardag?
Premiss: iPaden är en del av våra barns livsvärld vi kan inte hindra dem från att vara en del av den världen!
Form: En dramadokumentär
Målgrupp: Barngruppen på min förskola samt pedagoger och andra nyfikna och intresserade av hur en implementering av iPad i förskolan kan se ut.
Längd: ca 3 min
Filmen kommer att visa hur en dag på förskolan tillsammans med iPad ser ut. Filmens form är inspirerad av barnprogram och tanken är att just denna film är ett avsnitt ur en fiktiv serie kallad ”Ippe MacApples dagbok”. Mycket inspiration till filmen har hämtats från Pino, en bok som filmatiserats och visas på ur.se
Varje scen kommer vara enkel i utsnitt. En berättarröst kommer leda tittaren genom avsnittet och berätta vad som händer Ippe.
Det börjar med ett intro där en melodi spelas upp samtidigt som Ippe MacApple dyker upp i rutan. Nästa klipp visar titeln på dagens avsnitt, "En dag på förskolan".
Ippe MacApple är huvudrollsinnehavaren i programmet. Han är en iPad som lever sitt liv på en förskola. Det är förutom Ippe en karaktär till som presenteras och det är Bea. Bea är Ippes kompis och tillsammans leker och skojar de under dagarna på förskolan.
Vi får följa Ippe när han är med sina kompisar och vad som sker under en dag tillsammans med Ippe.
Avsnittet börjar med att Bea är lite arg och ledsen för att hon precis blivit lämnad av mamma. Ippe kommer då för att trösta Bea och tillsammans tittar de på bilder som gör Bea glad igen. Vi kommer få se hur det går till när Bea jobbar med Ippe och färgerna, när de är i skogen och Ippe får dokumentera vad de hittar, hur det går till när de har samling på förskolan och efter vilan då de läser och lyssnar till bok med Ippe.

Halva kursen avklarad...

Fyra uppgifter har avklarats under moment 1 och många roliga och givande erfarenheter har inhämtats. Det viktigaste för mig har varit att få möjlighet till att fundera kring begreppet pedagogisk dokumentation och vad det står för.

Vi började kursen med att fundera kring den svårfångade reflektionen, vad är reflektion och hur kan man använda sig av reflektionen som ett redskap. För mig stod reflektion för något jag mest ägnade mig åt själv kring mina egna tankar och negativt upplevda situationer jag varit med om. Men reflektion är något som självklart även är meningen att våra barn ska få möjlighet till, det är genom reflektion av tidigare upplevelser och erfarenheter som barnen tillägnar sig kunskap om sig själva och sin omvärld. Reflektion handlar om att synliggöra det osynliga. Vilket leder oss vidare till nästa uppgift där vi skulle fundera kring vad, hur och varför pedagogisk dokumentation? Det är i den här uppgiften som jag verkligen börjar fundera och många timmar går åt att diskutera med kollegor kring ämnet. Det är en spännande process som leder oss in på ett spännande spår där vi börjar tänka om och nytt kring hur vi vill arbete med pedagogisk dokumentation. Här sätter jag även in den svårfångade reflektionen i ett sammanhang där både jag, mina kollegor samt barnen får arbete med reflektion. Nästa moment är radioprogrammet där jag spann vidare på hur vi på min förskola jobbar med pedagogisk dokumentation. Jag ville få fram en bild av hur det såg ut efter ett par veckors testning av det nya tankesättet. Radioprogrammet fick mig att fundera kring hur vi kan förbättra oss och vad som var bra. Det svåra med det här momentet var att intervjua mina små barn, att ställa dem rätta öppna frågorna. Att ställa dem rätta frågorna till barnen är en viktig del i arbetet med reflektion och det är något jag jobbar med varje dag att bli bättre på. Hur kan jag utmana och göra dem delaktiga i sin reflektion? Här var det även väldigt spännande att få dela med sig till lärgruppen som kunde ge konstruktiv kritik kring just hur jag kan bli bättre på att ställa utmanande frågor. Sista uppgiften vi fick handlade om portfolioarbete och det fick mig ännu en gång att verkligen fundera och ställa frågan "varför individuella portfolios?". Jag har haft svårt att se syftet med de individuella portfolios vi enligt vår lokala arbetsplan ska arbeta med och det var skönt att få ifrågasätta och fundera kring varför. Mitt arbetslag och jag kom fram till att vi vill testa något nytt även här så vi har tagit bort det individuella till förmån för något vi tror starkt på, nämligen grupp-portfolio.

Här är jag nu och våren 2012 kommer bli intressant att följa då vårt processarbete kring pedagogisk dokumentation fortsätter på Sländan. Jag har inte nämnt min resa kring de digitala verktygen för de är en del av mitt vardagliga arbete och självklara i vår verksamhet både för pedagoger och barn.

Fortsättning på portfoliotankar...

Efter dagens kursträff har jag ännu fler tankar kring portfolioarbete och hur det ska se ut. En fråga som jag fick till mig och som jag verkligen behöver tänka över är hur vi synliggör barnens lärande. Jag tänker att vi gör det men det beror ju på vad man menar med lärande. Vad är lärande för oss? Vad är det vi vill att barnen ska få med sig och hur får varje individ syn på sitt lärande?

Innan jag for iväg till kursträffen idag började vi smått spåna på hur vi tänker kring portfolioarbete i mitt arbetslag. Jag hittade verktyget portfolio som finns i vår läroplattform Fronter och vi fick en ide om att ha individuella digitala portfolios fast där lägger vi in den dokumentation i form av film, bild och ljud som vi redan har i form av grupp-portfolio....snurrar jag till det nu lr? Jag vet inte riktigt hur man ska göra men hoppas på en dialog med mina kollegor som mynnar ut i något som vi testar i verksamheten. Förhoppningsvis ett bra sätt att dokumentera och synliggöra ett lärande och en utveckling. För mig känns det viktigt att hitta en helhet i all vi gör där arbetet blir roligt, utmanande och utvecklande utan att ta mer tid från oss.

Portfolio som pedagogisk metod

Jag tänker att en portfolio är ett verktyg som främst lämpar sig för skolan och förskolans äldre barn. Författarna använder uttrycket ”lärarledd och elevaktiv” vilket jag anser är ett bra begrepp som förklarar både enkelt och tydligt hur man ska förhålla sig till verktyget. I en portfolio samlar barn och elever sina verk och reflektioner kring arbets- och läroprocesser. Ellmin & Ellmin (2003) menar att en portfolio ska synliggöra barn och elevers läroprocesser och vara ett verktyg för reflektion. En portfolio syftar till att lära om sitt eget lärande, för att nå dit menar Ellmin & Ellmin (2003) att det är viktigt att göra ett genomtänkt urval kring innehåll i en portfolio – att finna det interaktiva sambandet.

Det som gör mig konfunderad är hur man skapar en meningsfull individuell portfolio som uppfyller detta på en yngrebarnsgrupp? Eller det som gör mig mest konfunderad är om man överhuvudtaget behöver en individuell portfolio på en yngrebarnsgrupp? Jag ser inte helt klart i den här frågan och tankarna snurrar i huvudet hur man kan göra annorlunda.

Jag funderar på om den form av pedagogisk dokumentation som vi lägger mycket fokus på i vår verksamhet nu med film, bild och ljud inte är att föredra? Syftet är detsamma som för en individuell portfolio, vi synliggör barns utveckling och läroprocesser samt ger dem möjligheter till reflektion av sina upplevelser på förskolan. Det blir till en grupp-portfolio där vi i bland annat samlingar samtalar och reflekterar kring bilder och film tillsammans med barnen. Sedan uppstår hela tiden spontana samtal framför digitalram och iPad då barnen får ytterligare tillfälle att reflektera över det de är med om på förskolan. Alla blir delaktiga i grupp-portfolion, pedagoger, föräldrar och barn.

Min nästa fundering blir kring innehåll. Vad ska en portfolio innehålla? Om vi har film, bild och ljud så ligger det digitalt lagrat hur tänker man då kring barns alster, teckningar, målningar etc? Samlar man det för sig, vad blir det då? Måste man samla på det? Ellmin & Ellmin (2003) påpekar att det är viktigt att bestämma vilken slags portfolio man vill skapa, ha tydliga syften och ringa in de kunskapsområden man vill täcka in. I mitt arbetslag samtalar vi väldigt mycket kring den pedagogiska dokumentationen och vi funderar kring portfolioarbetet. Dock har vi inte hunnit gå mer på djupet kring tankarna med portfolion, vi behöver fundera kring vad, hur, varför och för vem en eventuell individuell portfolio skapas. Där måste vi börja.

Hur blir då det här när barnen slutar? Får de inte med sig något från förskolan? Jag vet inte hur man ska tänka riktigt men tänker att man kan börja med att fundera på för vem det är viktigt att ha en individuell portfolio med sig hem?

iPaden ser jag som ett naturligt inslag i verksamheten och den används för filmskapande, bild och ljud. 

Litteratur

Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003) Att arbeta med portfolio - teori, förhållningssätt och praktik Växsjö: Grafiska Punkten

Från då till nu

Jag har funderat på det här med min läranderesa och konstaterat att jag utvecklat mina kunskaper och tankar kring pedagogiskt dokumentation väldigt mycket. När jag började kursen var det verkligen en del som jag hade svårt för att förstå. Vad skulle jag göra, Hur skulle jag göra det och Varför,vad är syftet? 

Under sommaren kände jag att jag nog skulle hoppa av kursen då jag inte riktigt visste om jag skulle hinna med den och vad skulle den egentligen ge mig? Men jag hade ju gladeligen nappat på erbjudandet då jag kände mig helt vilsen i ämnet så inte kunde jag bara ge upp. Jag bestämde mig för att ge det en chans, jag ville ju verkligen få mer input kring pedagogiskt dokumentation. Bättre att jag genomförde kursen och fick något med mig än att hoppa av och fortsätta vara frågande till vad pedagogisk dokumentation egentligen är.

När jag väl gjorde uppgiften "Vad, Hur och Varför pedagogisk dokumentation?" fick jag möjlighet att tillsammans med mitt arbetslag stöta och blöta dessa frågor och detta mynnade ut i en väldigt spännande resa kring hur vi vill arbete med pedagogisk dokumentation. Frågetecknet i mig släppte och nu ser jag på pedagogisk dokumentation som något väldig spännande och roligt. Jag ser det också som en väldigt stor del av hur vi har byggt upp vår verksamhet. Tillsammans med sagan som grund för lärande är pedagogisk dokumentation grunden för vår verksamhet och för att få det att fungera blir våra redskap viktiga. Här får vi då möjlighet att på ett naturligt sätt jobba in de digitala verktygen i vardagen.